Blog

Fyra systrar flyttar till Amerika

Systrarna Persson i USA
Systrarna Persson i USA.

Den svenska utvandringen till USA från mitten på 1800-talet till 1920-talet var omfattande. De som lämnade landet motsvarade en femtedel av befolkningen. Utflyttningen sågs inte med blida ögon av överheten eftersom landet förlorade arbetskraft. Den ansågs så allvarligt att man tillsatte en stor utredning.

Det fanns många skäl till att man lämnade Sverige. Lönerna var bättre i Amerika. Unga kvinnor var en framträdande grupp som flyttade. Istället för slit och släp i jordbruket kunde man arbeta i hushåll eller fabrik. Man blev också bättre behandlad och folk var artiga. USA var mer jämlikt.

Utvandring underlättades också om man var fler som reste samtidigt eller om man kände någon som redan bodde ”over there”.

I augusti 1909 står min farmor Elnas kusiner Elsa och Johanna Persson på kajen i Köpenhamn för att kliva på ångbåten TF Tietgen med New York som resans mål. De kommer från Löddeköpinge som ligger ungefär mitt emellan Malmö och Landskrona. Elsa är 33 år och Johanna, kallad Hanna, är 22. Den äldre systern är blond med blå ögon och den yngre mörk med grå ögon. Detta vet vi eftersom uppgifterna noteras när de stiger i land.

Med sig har de sin syster Karins man Oscar Lundborg. Kanske har Lundborg rest över för att hjälpa till på resan. Slutdestinationen är Waller Street 942 i Chicago. Det är iallafall vad systrarna uppger för immigrationsmyndigheten när de kommer fram. Kanske ska de träffa Karin redan i New York på 124:e gatan nummer 334 . Det är iallafall vad Oscar uppger som adress. Karin är 30 år och har bott i USA i tre år redan.

Året innan hade även den fjärde systern Elin (28 år) rest över. Hon valde en annan väg med SS Mauritania via Liverpool. Kanske är det inte första resan för henne. Noteringarna i immigrationsmyndighetens listor kan tolkas som att hon är amerikansk medborgare. Systrarna samlas någon på 10-talet för att ta en gruppbild som de skickar hem.

Hanna skriver till Elna på kortets baksida att hon borde ta en tripp och hälsa på. Det blev det dock aldrig något av med det.

Elsa och Hanna stannar i USA i 24 år. 1933 reser de till Sverige igen. Kanske är det den ekonomiska depressionen som driver dem hem. De flyttar in hos brodern Johannes som är kyrkvaktmästare i Löddeköpinge. Där bor även systern Ester som är sjuklig.

Varken Elsa eller Hanna bildar familj. De tycks fortsätta att bo tillsammans tills Elsa dör 1952. Hanna lever till 1984 och bor då på Stävie Servicehus i Kävlinge.

Karin och Oscar besöker Sverige någon gång på 20-talet, men reser sedan tillbaka till vad som nu är deras nya hemland. 27 augusti 1927 återvänder de med Gripsholm från Göteborg.

Karin avlider 1930. Hon och Oscar bor då på 6451 N Artesian Avenue i Chicago. Det är, om inte i, så åtminstone nära stadsdelen Andersonville där många utvandrade svenskar hamnade och som fortfarande har en blågul prägel. Hon begravdes på Rose Hill i närheten.

Oscar dog 1941. Han bodde då kvar på samma adress men hade gift om sig med Dora och ägde ett företag som hette Tool and Die.

Elin gifte sig Anderson och bosatte sig också i Chicago. Hon dog 1967 och var då änka.

Materialet i texten kommer från sökningar på Arkiv Digital, från databasen Emigranten Populär, immigrant registret på Ellis Island, Sveriges Dödsbok 1901-2009 och Family Search. Bilderna på båtarna kommer från The Statue of Liberty—Ellis Island Foundation. Texten kommer att fortsätta att uppdateras när ny information kommer fram.

Hökåsengropen

Hökåsens grustag har använts sedan 1800-talet till att hämta material för järnvägsbyggande. Den utgör en del av Badelundaåsen i Hubbo socken i Västerås kommun. Platsen var från stenåldern och framåt först en ö och sedan en del av en havsvik. Här har människor bott i tusentals år och det finns gott om fornfynd.

Idag är gropen en sjö eftersom man till slut grävde sig ned till den nivå där grundvatten trängde fram. Bad, dykning och cross-cykling verkar idag vara de främsta aktiviteterna i området. Platsen där männen på bilden befinner sig är idag långt under vattenytan.

Arbetslag Hökåsen
Min morfar Erik Andersson står till höger i övre raden.

Bilden ovan visar ett arbetslag i Hökåsens grustag någon gång på 30-talet. Man kan få en aning om hur arbetet gick till. Sanden hämtades med skottkärror och kördes på smala spångar till de väntande järnvägsvagnarna. Det måste ha varit ett tungt arbete. Dessutom krävdes precision och balans för att inte köra av den gungande brädan.

Källa: Hökåsen – Särskild arkeologisk utredning och förundersökning invid gravfält. SAU rapport 2013:11

Banvaktsrötter

Min mamma Alice är född och uppväxt i en banvaktstuga i Hubbo längs med järnvägen Tillberga-Västerås. Stugan som kallades Svältan finns inte längre, men med hjälp av den förträffliga sajten banvakt.se går det att besöka platsen. På Digitalt Museum finns ett flygfoto över Hubbo där stugan kan skymtas.

Stugan var på ett rum och kök. Det fanns en trädgård med fruktträd, bärbuskar och ett köksland. Dessutom fanns det en liten ladugård.

Alice gick i skola i Tillberga, ett par kilometer bort. Närmaste väg var längs med spåret. Den gick hon varje dag. Vilka föräldrar skulle idag acceptera ett sånt upplägg? En gång höll hon på att bli överkörd, när hon gick och drömde,

I banvaktsysslan ingick att hjälpa till med olika underhållsarbeten. Morfar Erik arbetade bland annat i Hökåsens grustag ett par kilometer bort längs med banvallen.

Som banarbetare hade Erik tillgång till dressin. Med den kunde man göra utflykter och besöka släkten Ransta.

Hilmas Condis – 30-talets inneställe i Svalöv

Hilmas Condis var centrum i Svalöv-ungdomarnas liv. Här träffades man. Telefoner var inte vanliga. Man bestämde träff i förväg eller så letade man efter de man ville träffa på de ställen där man brukade ses. Inte minst för den föreningsaktiva ungdomen var Hilmas ett centrum i tillvaron. Man träffades här före och efter föreningsmöten eller andra aktiviteter.

Hilma Charlotta Nilsson drev bageri och konditori på Svalegatan 9. Huset finns kvar idag, men hyser idag annan verksamhet. 2014 fanns här en fotograf, men den verksamheten har flyttat till annan lokal. Bilderna ovan är uppskattningsvis från 30-talet respektive 60-talet.

Min far Eric arbetade på 30-talet som kontrollant på utsädesföreningen i Svalöv. På fritiden var han aktiv i ett antal olika föreningar; nykterhetslogen, facket, socialdemokratiska ungdomsklubben och gymnastikföreningen.

Ungdomar i hans ålder bodde antingen hemma eller i ett hyrt rum. Oavsett vilket var det trångt och man kunde inte umgås med sina vänner i bostaden. Föreningslokaler, bio och kaféer var de platser där man träffades. Enligt Erics dagbok från 1936 besökte han Hilmas nästan varje dag, året om. Ibland blev det fler än ett besök. Oftast verkar det bara ha varit en kopp kaffe som konsumerades. Men det kunde också slinka ned en och annan mazarin. En kväll äter Eric och två andra grabbar tre semlor var. Kanske var det därför som de därefter avslutade kvällen med att gå ”Felestadsrundan”, som beroende hur man gick, verkar ha tagit 1-2 timmar.